Guinness World Records 2002, Sollefteå
Jag lyckades......
Ni kan inte tänka er hur det känns att få sätta ett rekord efter 1 års planering. För att få en uppfattning läs i text nedan.
Det började år 2001, vi hade kört Parasailing ett par år och vid ett tillfälle så nämnde jag att vi kanske skulle försöka slå ett Guinness World Records. Jag tog kontakt med Guinness om regler och fick maila flera gånger och till påsken 2002 kom regler. Reglerna var att, inget rekord godkändes under 24 timmar och att ingen del av kroppen fick vidröra vatten eller land, vår målsättning var 36 timmar men ....
Ett stort tack till alla som hjälpte till och ett speciellt tack till Jan Roman, Globe Marine utan honom så hade det nog inte blivit något rekord, han fixade ny båt åt oss i sista stund och transporterade upp den. Nu änligen har jag kommit i Guinness World Records bok 2005
Record accepted Congratulations - your record has been approved as an official Guinness World Record 2003.
You will receive your complimentary Guinness World Records certificate shortly.
************************************************************
En kort redogörelse om rekordet. Det började redan för ett år sedan närmare bestämt i april 2001 och vi fick reglerna i påskhelgen i år. Under tiden har jag försökt att få tag på sponsorer, men det har varit svårt då vi inte hade klart med regler. I november så hade vi klart med båt, då började vi förstå att det kunde bli något och då reglerna kom så var det bara att sätta igång, men då har alla stora företag redan gjort sina budgetar för detta år, så vi har fått kämpa för att få tag på sponsorer. Men då vi hade så att rekordet inte skulle kosta klubben några pengar så var det bara att gasa. Rekordet skulle sättas på Graningesjön
Sponsorer....
Boats, MarineDiesel, Sweden
Transport and Assistance, GlobeMarine, Sweden
Parashutes, Cloud Hooper USA and Permobil Sweden
Harness, SkyTeknik Sweden
Diesel, Råsjötorv Sweden
Clothes, Craft Sweden
Food, Hallsta Berget Hotell Sweden
Mobile phones, Nokia Sweden
Two way radios, Nokia and Peltor Sweden
Dokumentation Equipment, Digakon Sweden
Tidigare så hade vi bestämt datum till den 19 juli och det skulle göras då, vi hade inte tid eller inte kunde något annat datum, så torsdag den 18 juli så kom båten upp och vi provkörde den, för det var inte den båt vi skulle ha från början, men vi han med att göra ett provlyft med skärm på sena kvällen och det gick bra. Då bestämde vi att starta kl. 12.00 på fredag den 19 juli.
SMHI:s väderprognos var att det kunde bli några regnskurar så jag tog bara på mig seglarkläder som var vind och vatten avvisande, men det visade sig att det stämde inte utan det regnade nästan hela tiden och ibland så mycket så vi trodde att vis kulle få avbryta. Jag hade tur i starten, de hade lagt skärmen för nära stranden, för ingen lyssnade på Mats som ville ha den längre upp på land och hade jag måsta ta 2 steg till så hade inte mina ben klarat detta så då hade jag fått åka på magen en bit, men upp skulle jag och ca: 2 meter från vattnet så lyfte jag, så det gick bra.
Klockan 02.oo på natten så började jag frysa,(hade helt enkelt för lite kläder på mig) så mycket för jag var totalt genomblöt. Började sluddra då jag pratade med service personal och de blev genast oroliga, för risken var att jag skulle tuppa av, men det visste inte jag då som tur var. De sände upp handdukar och en plastsäck så jag kunde täcka benen med så inte fartvinden skulle kyla ner mig mer och fick lite senare upp en regnjacka som jag kunde ta på mig och så fort att jag rörde mig i selen så kände jag vattnet mot ryggen, så jag hade vatten i hela selen, den sele jag hade var av typen som skärmflygare har, så jag fick sträcka på mig för att vattnet skulle rinna ut, men då hade jag lika mycket i byxorna så jag fick inte bort allt så jag satt hela tiden vatten.
Under hela tiden så hade jag kontakt med personalen på mark och båt och jag hade även en vanlig radio, så jag kunde lyssna på lite musik och det gjorde tiden där uppe dräglig, det var inga som helst problem med att sitta där uppe, om nu inte vädret hade varit som det var. Ju längre vi körde så mer folk tittade runt sjön och bilar stannade efter riksvägen och vinkade och det gjorde nytta för humöret steg och man tyckte det var roligt, tur så hade jag tagit med en lampa som blinkar rött och det visades att det hjälpte besättningen i båten, för att jag försvann i bakgrunden för all skog som fanns runt sjön. Alla lampor i båten hade pajat utom golvlamporna.
Det var roligt att titta på besättningen i båten för de hade mer jobb än vad jag hade och jag tror att de hade det lite obekvämare också för En fick stå baklänges och gasa och den Andre fick styra båten. Han som gasade fick hela tiden reglera gasen efter hur jag for upp och ner och han som styrde fick köra dit jag sa att han skulle för att undvika vindar och det blev lite svordomar mellan oss, för det var inte lätt att reglera gas och styra efter hur jag for upp och ner, för samtidigt ville inte de ta ner mig för lågt, för risken att doppa mig i vattnet, för då hade det hela tagit slut och det ville ingen av oss göra för reglerna var att ingen del av kroppen fick komma i kontakt med vatten eller land.
Under hela tiden så kunde jag få upp det jag ville, service båt körde upp under mig, jag hade med mig en lina på 50 meter som jag firade ner, så jag fick upp kaffe, nya batterier, lätt mat och annat. Tidigt på morgonen då Mats och Joacim var besättning så kom de på att de skulle sätta ner mig i service båt så skulle jag slippa komma i vattnet, jag trodde att de höll på att skämta med mig men efter en stund sp förstod jag att de menade alvar och då frågade jag om de tänkte ta ihjäl mig, de bara skrattade, men jag viste att de skulle klara av det så jag var inte orolig och senare så gjorde vi ett försök för att se om Magnus kunde hålla service båten rätt under mig och i samma hastighet som dragbåten och det visade sig att det skulle funka.
De sista 8 timmarna åkte jag i skärmen på ren vilja för att klara rekordet, jag skakade hela tiden, så innan jag gick ner så hade de satt igång bastun i Graninge Vattenskidklubb:s stuga så att jag skulle få upp kropps temperaturen. En stund innan tiden gick ut så gjorde de en sväng in i viken för att folk skulle se mig sedan gick de ut och väntade då på att rekordet var slaget och på väg in så satte de ner mig i service båten och det gick helt perfekt, jag gick ner mellan 2 säten i båten ca: 40 cm och jag hade förberett mig och lossat på 3 punktbältet så det var bara för de som var på varsin sida att dra loss selen från mig, perfekt landning.
Proffsigt gjort grabbar.
Sedan blev det klubbstugan och fick krama min fru och träffa barnbarnen, då höll jag mig från att.....
Tack alla Sponsorer.
Tack alla som ställt upp och hjälpt mig under detta rekord, för om ni inte gjort detta så hade det inte blivit något rekord.
Se Aftonbladet
Se MittNytt
NRK, Norge
Berne Persson
Deltagare vid rekordet.
Berne Persson, the eventual record holder.
Mats Lidström, Driver Head-boat
Jens Wörman, Driver Head-boat
Joacim Persson, Co-driver Head-boat
Charles Wörman, Co-driver Head-boat
Magnus Lidström, Driver Service-boat
Anders Lundin, Co-driver Service-boat
Support team from Graninge Waterski Club
Tomas Danielsson
Michael Norlen
Fredrik Bergwall
Dennis Eriksson
Timekeeper and controller.
Ted Olows
Leif Wörman
Elin Roman

Tillbaka